Per aspera ad astra

Valkalkylator

2010-08-22T16:31:00.000+02:00

Enligt expressen:

Slår knut

2010-06-15T21:38:00.003+02:00

Slår knut på mig själv för att vara alla till lags, inte trampa någon på tårna, undvika minfälten, behålla integriteten. Går sådär. Vi får se hur det blir imorgon. Men tänk positivt, som säljarmannen sa. Det har redan blivit en stor succé! Visst?

Olika inställning

2010-06-10T18:34:00.000+02:00

54. When a person has a wrong idea, in the moment, do you: Try show them why your idea is correct; Try to reach some agreement

Medvetandeström

2009-04-04T20:27:00.002+02:00

Det är mycket som far runt i hjärnan... jag tänker på hur Crazy frågade J om han och hans tjej löst sina problem och han svarade: "Vi har valt att ignorera våra problem". Och är det inte så det är och alltid har varit, eller i alla fall så länge. Det är ett ständigt tema och allt som blir osagt och alla inre konversationer man för och sedan känns det som att det redan är utrett, men så är det ju inte, för allt är inom en själv. I natt drömde jag att han var jätteelak mot mig och jag skrek att jag hatade honom och det kändes så bra, så bra att få ut all sin frustration och aggression och i drömmen packade jag ihop mina saker och stack och så grät jag förstås för att det inte gick att få kontakt och komma på samma plan och nå en lösning. Sen har jag varit sur hela dagen och jag tror att det beror lite på det. Men det är ju inte hans fel vad jag drömmer, och jag kan ju inte klandra honom för vad som sker i mina drömmar. Fast ändå finns det ju där, det olösta... och det är inte samma sak som det en gång var, men det är ändå samma situation. Och det är inte heller vad folk tror, utan annat och jag vet inte hur man ska jämka och få fram allt man vill säga och åstadkomma. Och det är ju också så med mig att jag är instängd och hämmad och det är ingens FEL. Det är bara så det är.

Tro

2009-02-23T12:18:00.001+01:00

Ibland känner man att man är helt ensam om sin världsuppfattning. Det är svårt att få stöd och självförtroende när de man är närmast har helt andra värderingar och utgångspunkter. Jag menar inte att alla måste tycka som en själv, tvärtom kan det vara riktigt intressant att diskutera och kontrastera olika uppfattningar, vilket gör att man både kan lära sig något av den andre och om sig själv. MEN ibland vill man bara ha lite medhåll, någon som bekräftar en, någon som uppskattar hur man tänker och tycker om en just för det.

Jag tror att det finns något gott i de flesta människor. Och jag tror på möjlighet till utveckling och framåtskridande, på demokrati, humanism, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Jag tror på att behandla alla med respekt, att inte döma folk, att förlåta, att bekämpa ondska med godhet.

Jag vet att det kan ses som naivt. Och kanske till och med som självgodhet. Men naivitet tycker jag kan vara något positivt och nästan efterstävansvärt. Jag tror att det är bra att man litar på människor även innan de har gjort sig förtjänta av det... jag tror att om man ger människor ett förtroende så kommer de anstränga sig för att leva upp till det. Jag vet själv att om människor behandlar mig som om jag är en trevlig och öppen person, så blir det mycket enklare att vara det. När man däremot väl har hamnat i ett fack så är det väldigt svårt att ta sig därifrån. Om man redan har blivit hon som aldrig säger något, eller den tråkiga, eller vad det nu kan röra sig om, blir det så svårt att bryta förväntningarna.

Ändå har jag all förståelse för att människor med andra erfarenheter får en annan livssyn. Att det inte är lika lätt att lita på människor när man har blivit sviken och illa behandlad så många gånger. Men varför ska det stoppa mig från att se det på mitt sätt? Om inte ens jag, som knappast har varit med om några traumatiska eller störande upplevelser kan ha en positiv livssyn och människosyn, vem ska då kunna ha det? Är det inte min plikt att göra så mycket jag kan, med de förutsättningar jag har fått och åtminstone bidra till förändring?

Sedan är det en annan sak att ha sina principer och att verkligen leva upp till dem. Men jag ser det inte som hyckleri om man inte alltid lyckas tillämpa allting i praktiken. Det är en ständig strävan och kamp som man måste föra, och om man inte alltid når ända fram är det inget att skämmas över. Om man åtminstone försöker, så har man kommit en bra bit på vägen

År 2008

2009-02-17T00:50:00.001+01:00

Jag hade ju tänkt skriva en årskrönika vid nyår, men det blev aldrig riktigt av. Nåja, bättre sent än aldrig, eller hur? Vad har jag då åstadkommit och sysslat med under 2008?

Utbildning
Kanske lite otippat, har jag börjat läsa ekonomi! Nationalekonomi. Det har på många sätt varit en intressant erfarenhet och har givit mig en ny infallsvinkel på saker och ting. Det är ett nytt sätt att resonera, och att se på världen. När det gäller människosyn och annat är det mycket jag inte håller med om, men jag tror ändå det har varit nyttigt att se saker från den andra sidan. Första terminen gick det bra för mig och jag fick A på båda delkurserna. Efter en hel del arbete, bör tilläggas. Det var första gången jag fick betyg med det nya systemet A-F och det var ju roligt att det blev en sådan start. Andra terminen har varit en större utmaning, då det har varit mycket mer matte-betonat, och vi dessutom haft mindre och sämre undervisning. MEN, jag har tagit mig igenom även detta med hjälp av S, Hanna S och min egen envishet. Under hösten läste jag ekonomin på halvfart, medan jag samtidigt tog en kurs om fredsarbete på Göteborgs universitet.

Jobb
Fortsatte med mitt Metrojobb och mitt tågjobb under våren och under hösten började jag på en praktikplats på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala! Jag var där i 1 ½ månad, parallellt med pluggandet, vilket ledde till ett dagligt (nästan) pendlande, att jag var ständigt pank, oftast stressad och med konstant tidbrist. Nej men faktiskt, så var det både roligt och lärorikt med praktiken. Jag fick bl.a. delta i utformandet av en enkät och göra en litteraturundersökning om kvinnornas ställning efter befrielsekamperna i södra Afrika (intressant!) Faktum kvarstår dock att sedan jag slutade mina olika jobb har jag känt mig ganska fattig. Det är inte klokt vad studiebidraget går åt fort. Ett jobb till mig, någon?

Resor
Förutom lite resande kors och tvärs med tåg-jobbet och pendlandet till Uppsala åkte jag också på till Göteborg över en helg för att delta i en träff med fredskursen. Det var trevligt, och fick lite guidning i staden av de andra deltagare, som bodde där. Och så hälsade vi Fanny i Värmland. Det var spännande och vackert och ganska Selma Lagerlöf-likt. Dessutom åkte jag till Tyskland med Q i oktober! Till Hamburg närmare bestämt. Det var kul om än lite störande. Q hade en trevlig tjejkompis där som vi träffade och som visade oss runt lite. Den störande biten låg i Hamburgs sexkvarter, som inte liknade något jag sett förut. Det var självklart fascinerande med gata upp och gata ner av explicita sexklubbar, porrbutiker, och öppen prostitution som skedde på gatan. Men efter ett tag kände man sig bara övermätt, trött och bekymrad över normaliserandet av porr och objektifierandet av kvinnor. Peepshow, dollhouse och table dance hit och dit. Nej tack, faktiskt.

Vänner
Nya bekantskaper har man väl gjort lite här och där.. bl.a. i skolan där jag pluggat med en del trevliga personer som Rosario och Per. Och självklart söta Hanna S som jag lärt känna allt mer. Alla gamla nära och kära finns också kvar. Men kanske att man borde ha avsatt mer tid för att träffa dem? Speciellt festandet tycker jag kommit i bakgrunden. Vi går ju aldrig ut!

Kärlek
Ja, jag har en pojkvän! Och under året har S rest mer och mer, medan jag bott hos honom och tagit hand om katterna. Ett andra hem, litegrann.

Fritid
Vad har jag då ägnat mig åt på fritiden? Röda korset bl.a. Har blivit medlem i styrelsen i en av innerstadskretsarna och fortsätter även med globalgruppen. Under sommaren byggde vi en brunn tillsammans! Det var riktigt kul att vi lyckades färdigställa det hela och sälja vårt vatten under kulturfestivalen.

Vad mer? Tja, restauranger med S, filmtittande, gosande, pratande, debatterande, läsande, chattande etc.

Nu är det dags att blicka framåt.

Suck

2009-02-16T23:30:00.003+01:00

Hej, hemskt mycket hej.
Jag känner att den här bloggen aldrig blev speciellt bra. Läste lite i min gamla skunkdagbok, och det var mycket intressantare, mer inåtvänt kanske, men ändå öppet, ärligt och lite poetiskt på ett tillbakahållet sätt. Ja jag vet inte. Tycker i alla fall att det har varit svårt att hitta rätt ton här. Det blir mest ytligt, och platt. Men istället för att klaga över mitt egna usla skrivande, så kan man väl försöka göra något för att förbättra det? Haha, enda anledningen till att jag skriver nu är väl för att jag egentligen borde plugga. Heh, den eviga känslan... man borde egentligen plugga. Jag undrar hur jag skulle klara mig utan den. Jag tror faktiskt att jag skulle känna mig lite otrygg. Men jag börjar bli så trött på att gå i samma gamla hjulspår. Jag känner att det är dags att växa upp! Att ta ansvar, att bli självständig, att leva i den stora världen. Men det är svårt. Jag blir så oföretagsam, tror att jag inte kommer klara av det. Att jag aldrig kommer att få något riktigt jobb, eller att mina kvaliteter är värda någonting. Men det ska förändras. Det måste det? Jag är 24 nu. Livet måste förändras, utvecklas. Man måste våga ta risker ibland, pröva vingarna på nya områden.

Frågelista

2008-08-31T22:14:00.002+02:00

Hej hopp. Nu var det längesen jag skrev igen, som vanligt. Det där med Sl-kortet som jag nämnde sist löste sig till slut, eller mina böter blev iaf avskrivna. Så nu vet ni det. Tänkte fylla i en lista:

Hur svarar du i hemtelefonen? Hallå det är XXXX.

Hur svarar du i mobiltelefonen? Hallå, eller XXXX, ifall det är ett okänt nummer.

Ringer det mycket till dig? Si sådär

Ringer du mycket? Nä, mer SMS

Vem ringde du senast? Hmmm... Kinza

Hur mycket pengar har du? Lite pank.... har pengar på sparkontot dock

Senast kramat och när? S när jag gick därifrån tidigare i kväll

Antal timmar sömn inatt? 8 typ

Sov du ensam? Nej

Vem sov du hos senast? S

Vem sov hos dig senast? Tja... mina föräldrar sover ju här varje dag

Vem vet mest om dig? Kinza kanske? Eller familjen... Eller S... Eller andra kompisar... Nja, jag tror att alla har varsin pusselbit.

Vem vet du mest om? Hmm Kinza igen?

Vad ser du fram emot? Hösten...

Vad vill du just nu? jag vill komma igång med studierna, förstå matten och lyckas på praktikplatsen.

Vem hånar du? Jag försöker att inte håna folk...

Vem längtar du mest efter? Ingen just nu.

Vem vill du helst slippa? Ingen speciell

Vem stör du dig på? Ingen specifik

Vem vill du sova bredvid inatt? I natt ska jag sova själv :]

Vilken buss åker du oftast? 514 och 179

Vilken årstid är det nu? Början av hösten

Anser du dig själv snygg? Ibland!

Har du varit kär? Ja?

Är du kär nu? You could say that

Är du en bra partner? Hehe... det finns delade meningar om det

Har någon varit otrogen mot dig? nej.... inte otrogen

Har någon varit otrogen mot någon, med dig? nej, bara flörtande

Har du varit otrogen? Absolut inte

Brukar du oftast ragga eller bli uppraggad? Uppraggad i så fall

Pratar du fortfarande med personen du kysste senast?Ja, såvitt jag vet ;)

Vad åt du senast? Mackor + müsli och blåbär med mjölk

Är du polare med grannarna? nej, men somaliska flickan längst ner och jag brukar hälsa på varandra... + att grannarna mitt emot bjöd oss på bröllop förut.

Har du varit på ett party? Det har hänt :P

Har du varit utomlands?Japp! och snart blir det Tyskland förhoppningsvis

Var är dina syskon just nu? Min bror lär vara hemma hos sig.

Vilken tid gick du upp imorse? 10.30

Vad gjorde du kl 2 inatt? Hade precis kommit hem från persisk konsert med Catgirl och Artisten!

Vad är det första du gör på morgonen? Trycka på snooze-knappen

Vad ska du göra efter det här? Gå o lägga mig o plugga på vad de gör på min praktikplats, där jag börjar imorrn!

Oflyt

2008-06-09T16:23:00.002+02:00

Usch vad allting går fel just nu, jag måste bara få klaga lite och skriva av mig all frustration. I fredags gjorde jag min sluttenta i nationalekonomin. Det gick bra. Jag tycker i alla fall att mina svar var rimliga och att de var det bästa jag kunde åstadkomma, så det är jag i alla fall nöjd med. Docl fick jag inte i brådskan med mig mitt Campuskort till skolan, vilket man egentligen ska ha för att få tentera. Man kan dock visa upp det i efterhand, så det borde inte vara ett så stort problem, tyckte jag.

I helgen var jag sedan och åkte t-bana som vanligt, då det kom förbi några kontrollanter. Jag brydde mig inte speciellt om det, då jag ju hade mitt SL-kort med mig och allt borde vara i sin ordning. Men ack så fel. Tydligen måste man även ha med sig studentkort, varje gång man reser, eftersom det var SL:s studentrabatterade kort jag använde. Detta trots att jag hade både IDkort och studentkort när jag köpte SL-kortet, och nu hade med mig mitt ID-kort. OK, nu hade jag inte studentkortet med mig, så följderna blev att de helt sonika drog in mitt SL-kort och gav mig böter på 1200 kr!! Dessa kommer dock makuleras, och kortet kommer lämnas tillbaka om jag bara tar med mig aktuellt studentkort till deras kontor i Stadshagen.

Problem nummer 3: jag kan inte överhuvudtaget hitta mitt studentkort!! Eller mitt campuskort!! Båda tycks vara bortblåsta. Campuskortet måste jag ha för att få min tenta rättad, och studentkortet för att få tillbaka mitt SL-kort. Ett tag trodde jag att jag hade lånat ut Campuskortet till Kinza, och hennes mamma kom faktiskt förbi här och hade med sig kortet, som jag sedan skulle åka in till universitetet med, men det visade sig att det var ett gammalt kort. Jag tänkte då att jag kunde ringa studentkåren och be dem fixa ett nytt campuskort, vilket jag skulle kunna hämta ut på expeditionen, men de hade förstås redan stängt. Jag har sedan beställt ett nytt Studentkort, vilket tar 2-4 veckor (!) att få, och jag behöver det inom en vecka för att få böterna avskrivna. Och jag blir bara så tröööttt. Har kollat runt på 100 olika hemsidor och ringt hit och dit, och ingenting verkar gå att fixa på annat sätt än att jag får fram det där skitstudentkortet och tar det till deras fjantiga kontor. Alltså GUUD, kan de inte bara kolla i något register och se att jag har pluggat över 75 % den här terminen, eller kan ingen skriva ut ett tillfälligt intyg och visa att jag är med i studentkåren, eller kan jag inte bara skriva ut mina betyg från LADOK, eller GÅR INGENTING?!

När jag insett att inte mer går att göra i denna fråga idag, tänkte jag att jag skulle ta itu med några andra av de ärenden som samlat ihop sig. T.ex. att boka läkartid för mina olika besvär. Ringde två olika ställen och båda var självklart stängda och jag fick inte prata med någon. Dessutom har jag huvudvärk, som alltid och allting bara suger.

Eurovision

2008-05-25T14:34:00.003+02:00

Hehe, ett inlägg varje dag... right! Men det har inte gått alltför lång tid i alla fall. Söndag nu och Eurovision Song Contest var igår! Jag skippade andra dagen av Re:publik, för att koncentrera mig på denna istället. Och ja.. det var trevligt.. Fick ingen superfavorit, men röstade på Kroatien i alla fall, då det var en ganska mysig låt och ett trevligt framförande som blev ett brott mot allt uppvisande av snygga tjejer i minimala kläder. Man blir lite trött faktiskt på att det ska ses som en nödvändighet att visa upp den kvinnliga kroppen så mycket som möjligt för att ha en chans i showbiz. Det är väl ändå musik det ska handla om i slutändan? Inte vem som har de sexigaste benen och mest perfekta ansiktet. Jag menar nu inte att det är något fel att försöka se bra ut när man ska uppträda inför hela Europa, men jag tycker att det är tråkigt att det är den manliga blicken och dessa höga krav på sexighet, som ska definiera utrymmet för hur man kan se ut.

För övrigt har jag det sista seminariet på kursen på tisdag, och efter det blir det bara tentaplugg. Det känns ganska skönt. Nu är det nästan sommarlov :)

Plugg

2008-05-21T23:54:00.001+02:00

Plugg plugg plugg. Det är mycket nu. Lång dag imorgon. Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Nystart

2008-05-20T22:08:00.002+02:00

Hej!

Nu har jag fått önskemål från två av mina kära läsare (vilket kanske är alla jag har :D) att jag borde skriva lite mer inlägg här, så detta måste man ju självklart hörsamma. Jag går ofta och funderar på saker man kan skriva om här på bloggen, men det blir inte av att jag verkligen skriver något. Det känns som att jag ändå inte kommer kunna formulera något vettigt och att jag bara kommer trassla in mig i mina lösa tankar. Ändå vet jag att jag har förmågan att uttrycka mig i skrift och att jag faktiskt skrivit långa, strukturerade och sammanhängande texter när jag behövt. C-uppsatsen till exempel! Men jag har helt enkelt svårt att motivera mig till att åstadkomma något om jag inte måste och det är en deadline som närmar sig. För att komma igång med bloggen tänkte jag därför att jag skulle försöka publicera ett inlägg om dagen. De kommer kanske inte handla om något revolutionerande alla gånger, men rätt vad det är så kanske jag har tid och lust att gå lite djupare.

Idag regnade det ute. Jag blev glad, för det är något som jag länge längtat efter. Ett kraftigt, ihållande vårregn, som fångades mjukt av den inbjudande, nyblivna grönskan. Mysigt. Men kunde inte njuta så mycket av det då jag var tvungen att skynda mig till skolan där jag träffade Hanna för o plugga inför tentan. Det gick framåt, men jag blev trött som en gnu, förstås. Måste nog börja träna så jag orkar med någonting här i livet. Jag hoppas det hjälper.

Längtar ofta efter:

2008-04-07T17:37:00.003+02:00

Min säng

Min gosiga mjuka varma säng, där man kan borra ner sig i duntäcken och kuddar och bara dåsa bort ... en ... liten ... stund ... tilll ......

Herr S

Gosfaktorn är ju hög på denna punkt också :P

Våren!

Ohhh, vad jag längtar efter lite värme och grönska! Jag är SÅ TRÖTT på att frysa! Pallar inte mer alltså. Jag har frusit i 6 månader på det där Metro-jobbet och någon måtta får det faktiskt vara!! Blir helt knäckt hela dagen när jag stått där och frusit så länge, och tro inte att jag har lite kläder på mig. Jag är så påbyltad, så det finns inte. Inte lätt att se stylish ut när man jobbar med detta måste sägas. Snarare ser jag nog ut som en uteliggare där jag står där med mina dubbla och trasiga träningsbyxor, stora bylsiga jacka och 100 tröjor.

Havet

Ja... inte lika akut som de ovan nämnda punkterna, men det är något visst med de öppna vattenmassorna, som man inte kan komma ifrån. Det ger en viss ro att ha en sådan vy att se på, luften är annorlunda och klarare och atmosären en helt annan. På mina tågresor i Sverige åkte jag bl.a. lite vid västkusten och stirrade helt hänförd ut varje gång vi passerade havsstränderna. Stannade någon timme i Båstad, som verkar vara en vacker och pittoresk, om än något snobbig stad vid vattnet, men hann inte undersöka så mycket, då stationen låg ganska off, och det dessutom var KALLT.

Redovisning

2008-03-17T21:31:00.003+01:00

Idag hade vi redovisning i skolan, och det gick bra! Det är ju inte direkt något jag brukar se fram emot att göra, men det var helt hanterbart, vilket var trevligt. Pulsen och adrenalinnivån steg dock ett antal nivåer precis innan jag skulle sätta igång. Det är alltid värst innan, eller hur? När jag väl började var det inte så farligt. Vi hade t.o.m. skakat fram en powerpoint-presentation, vilket nog fick det hela att se mer seriöst ut. Efteråt fick vi höra att powerpoint-delen var "imponerande" och att redovisningen var "grym" av några snälla kursare. Hehe, det var inget märkvärdigt egentligen och läraren satt faktiskt och blundade (sov??), men det viktiga är att vi klarade av det! Min gruppkompis Per sa att jag såg ut att vara mest bekväm av oss alla medan vi redovisade. Hah! Jag som är blygast i världen... men man klarar mer än man tror!

På onsdag har vi sista seminarietillfället och sen är det "påsklov"! Woho, ska bli skönt! Lov o lov iofs, kommer vara ledig tors-mån och fredag nästa vecka är det tenta. Men det ska i alla fall finnas tid till lite softande :) Och förresten, jag har fått min iPod nu! Den är jättesöt och rosa och man kan titta på film på den!

Uppdatering

2008-03-06T20:44:00.005+01:00

Halloj! Nu har det varit ont om inlägg ett bra tag, och det är väl dags att göra någonting åt det! Sitter hemma och väntar på att det är dags att ta sig till bussen o åka hem till S. Har ju bott där ända sedan förra helgen och tagit hand om hans katter, då han är i Singapore. Mysiga små saker som gärna vill komma o lägga sig i sängen o gosa om kvällarna. När de inte har fullt upp med att flänga runt i lägenheten o jaga varandra d.v.s. Lite skönt att ha platsen för sig själv också och själv kunna bestämma hur man ska organisera saker och ting, fylla på det nästan obefintliga förrådet av matvaror med nödvändigheter o.s.v. Ganska tomt är det förstås ändå. Men jag har egentligen inte varit där så mycket utan har haft en massa annat för mig om dagarna. Plugg, två olika jobb, vänner och så. Men det känns inte så betungande, än iaf. Metro-jobbet är ju alltid en viss pärs, men mitt andra jobb som Mystery shopper är riktigt soft och innebär också oftast att jag kan plugga samtidigt. Och pengarna bara strömmar in eftersom jag fortfarande tar studiebidrag. Vet inte riktigt vad jag ska göra med dem?? Är inte van vid så här mkt pengar! Och det är ju inte enorma mängder förstås, men när man är van att leva på så lite, så blir det en stor skillnad :) Skulle vilja resa någonstans, och kanske sparar jag en del för att kunna gå en kurs i Röda korsets folkhögskola, som innebär fältstudier utomlands en viss period.

Nu börjar det väl bli dags att runda av och röra mig mot bussen. Det känns som att jag aldrig riktigt får tid att skriva de där mer substansiella inläggen, trots att stoffet till dem surrar runt i hjärnan och bönar och ber om att få bli nedpräntat i en tydlig struktur. I sinom tid, mina vänner, ska detta presenteras för er :P

Födelsedagsmiddag...igen!

2008-02-17T20:28:00.003+01:00

Det är väldigt vad min födelsedag har firats i år. Himla trevligt, men det är inte utan att man känner sig lite bortskämd :)

Redan veckan innan jag fyllde år blev jag överraskad med presenter och uppvaktning av tre av mina kära vänner i Kista centrum, eftersom två av dem inte kunde komma på min fest följande vecka. Tillsammans med S åt vi middag tillsammans och var sedan och såg den något skruvade, men mycket sevärda Juno på bio.

Den 1 februari sedan fyllde jag år på riktigt och fick frukost på sängen och presenter av familjen. Nästa dag hade jag en fest, dit en hel del folk kom, vi åt middag och jag fick ännu mer presenter :D

Veckan efter detta var jag och S på Patricia och åt en fin middag, till ett rabatterat pris, som restaurangen erbjöd eftersom jag fyllt år. Och nu idag var brodern på besök, vi åt ännu en fin middag, denna gång bestående av grillad kalkon, och en efterrätt med hemlagad glass, hemlagade maränger och jordgubbar! :D Dessutom fick jag Lars Winnerbäcks nya cd, innehållande bl.a. den i bloggen tidigare citerade "Om du lämnade mig nu", samt ett presentkort på ticnet.se!

Och inte är det nog med detta, för ännu har jag en present att vänta från S, som deklarerat att han ska köpa en iPod till mig när han åker till Singapore i mars.

Vad kan man säga? Förutom TACK så hemskt mycket, till alla nära och kära :)

Vår??

2008-02-13T16:23:00.004+01:00

Idag var det riktigt vackert väder och solen värmde för första gången i år. Det var sådär att man blev glad av att vara ute och förvånad över att det var så varmt som det faktiskt var. Var på föreläsning på uni och efteråt gick jag ut på campusområdet och fick syn på dessa vackra skapelser :)

Så det är alltså vår! Det är med lite blandande känslor man kan konstatera detta. Visst är det underbart skönt, men vad hände med vintern?! Det vore trevligt med lite vita gnistrande vinterdagar innan vi lämnar denna årstid. Och det är ju bara den 13 februari, borde inte våren dröja en månad eller så? Man kan ju dels oroas över vad som händer med klimatet och dels oroa sig lite över blommors och knoppars framtid när bakslaget och nästa köldknäpp kommer. Men himla skönt för stunden är det i alla fall!

Dugga och mat

2008-02-11T20:07:00.000+01:00

Hej, hemskt mycket hej!

Idag gjorde jag min första dugga på kursen (och överhuvudtaget, eftersom jag aldrig gjort någon "dugga" förut). Det gick bra. Var väl någon fråga jag var lite osäker på, men på det hela taget var det ganska lätta flervalsfrågor. Den riktiga tentan kommer nog att bli svårare. Borde väl läsa lite i boken nu, inför föreläsningen imorgon, men tyckte att det kunde vara dags att uppdatera bloggen istället :)

Lagade både lunch och middag idag och känner mig riktigt inspirerad att prova nya recept! Skrev ut ett häfte med GI-rätter från Aftonbladet, som såg mycket smaskiga ut. Tänkte att det kunde vara kul att lära sig laga lite sådan mat. Det mesta jag brukar laga är ju grundat på pasta eller ris, men även om det är gott, så är det ju faktiskt inte nödvändigt. Dessutom blir det enklare om jag skulle få bjuda S på mat någon gång ("troligt"...) Och så måste jag leta upp min indiska kokbok! Vet inte vart den tagit vägen, men den innehöll många fina recept. Har blivit himla förtjust i indisk mat, även om jag aldrig riktigt fått till den lika bra som Qambber eller Kinzas mamma. Men WTF, de har ju ett livs försprång :P

Mat är egentligen en ganska stor del av mitt liv och det är både bra och dåligt. Det är dels det att jag måste äta ganska regelbundet för att inte få huvudvärk och må dåligt (minst var fjärde timme) och det kan vara ganska jobbigt att alltid planera sin tid efter maten och veta att man inte orkar med att vänta en eller två timmar extra ifall det skulle falla sig så. Å andra sidan så är det faktiskt en stor källa till glädje, njutning och kreativitet.

Hjärtesorg i musiken

2008-02-03T17:48:00.000+01:00

Ur Om du lämnade mig nu med Lars Winnerbäck och Miss Li

Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu.
/---/
Jag antar det finns någon du skulle ringa om jag inte fanns.
/---/
Jag kanske skulle leta upp någon yngre, som en fjäder i hatten
Det skulle bli för tomt om ingen fanns där som värmde mig i natten.
Men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd, ingen känner mig så väl som du.
Jag skulle fastna i min ensamhet igen om du lämnade mig nu.

För lite inlägg

2008-01-29T17:33:00.000+01:00

Jag vill skriva mer här i bloggen, och får lite uppslag här och där, men alla tankar bara virvlar omkring i huvudet och trasslar in sig i varandra, och så blir det inget skrivet. Jag tror det är bättre att bara börja skriva något, så kommer nog bitarna att falla på plats. Och det här gäller pratande också. Jag kan verkligen vilja säga någonting, och det kan pågå en febril tankeverksamhet och känslostorm inom mig, men allting är bara en enda röra och jag vet inte var jag ska börja och är rädd att säger jag något så kommer det inte bli begripligt, utan bara leda till missförstånd och misslyckad kommunikation. Men nog är det ändå bättre att känna på det sättet än att, som i andra fall, vilja säga någonting men vara helt tom inuti och inte komma på en enda sak i världen som lämpar sig som samtalsämne.

Oh well. Idag vaknade jag 20 minuter innan jag skulle varit på plats på föreläsningen vid uni. Kände mig jättetrött och tung i huvudet, så bestämde mig för att skippa det hela och sova vidare. Har varit trött och hängig hela dagen och hoppas att jag inte håller på o bli sjuk? Fyller ju år på fredag, så det vore inte helt lämpligt. Tog lite KanJang nyss, så får väl se om det har någon verkan.

Nu - åter till priselasticiteten!

Heath Ledger död?!

2008-01-23T15:20:00.000+01:00

Heath Ledger, från filmer som 10 orsaker att hata dig, En riddares historia och Brokeback mountain har enligt tidningarna plötsligt dött, eventuellt av en överdos.

Det känns väldigt sorgligt och oväntat med tanke på att han bara var 28 år och borde haft hela livet och karriären framför sig. Jag hade inte heller tidigare hört några tendenser om att han inte skulle må bra, eller att det var några problem på något sätt.

Jag tyckte mycket om flera av hans filmer och kan väl bara tacka för att man fick möjlighet att se dem och beklaga att denne begåvade och stilige skådespelare inte kommer kunna göra några fler :(

Min soma

2008-01-19T10:10:00.000+01:00

I boken "Du sköna nya värld" från 1932 skildras ett totalitärt framtidssamhälle, där invånarna föds och modifieras av staten för att passa in i sina framtida roller. I detta samhälle är alla, enligt utsago, lyckliga. Detta beror delvis på att människorna givits olika genetiska egenskaper i statens födslocentraler och efter detta delats upp i olika klasser, att alla fått centraliserad uppfostran, undervisning i sömnen om hur de bör uppträda, obegränsat med sexuella relationer och andefattig men suggestiv underhållning på sin lediga tid. Förutom allt detta får varje medborgare tilldelat sig ransoner av lyckodrogen soma. Skulle de trots alla ansträngningar om motsatsen någon gång råka känna någon obehaglig känsla, så som sorg, ilska, trötthet, frustration eller liknande, kan de bara ta en dos soma, så känns allt snart bättre igen. Då medborgarna på så sätt alltid är lyckliga, vill de förstås inte kämpa emot systemet som styr dem i så hög grad. De är helt nöjda med sakernas tillstånd.

Denna makt över människors preferenser och tankar är oerhört effektiv (och tillhör vad Stephen Lukes skulle kalla den tredje maktdimensionen). Att övertyga någon om att det som strider mot dennes intressen i själva verket är just det han efterfrågar mest av allt är ju ett sätt att utan någon strid eller motstånd uppfylla sina syften. Man kan förstås dra en hel del paralleller mellan Aldous Huxleys vision och dagens samhälle med genetikens framväxt, den bristfälliga mainstreamunderhållningen vi ständigt matas med och reklambranschens inverkan på hur vi lever och vill leva våra liv, men vad jag egentligen ville fokusera på var lyckodrogen soma.

Antidepressionsmedel är kanske vad som först verkar vara dagens motsvarighet, men vad jag tänker på är något annat. När människorna i boken är ute någonstans, vill de alltid ha med sig lite soma, ifall något oförutsett skulle hända. Har de inte det, känner de sig nervösa och nakna, eftersom de vet att om något går fel nu så finns det inget att göra åt det. Det är litegrann som när man har glömt mobilen hemma. Det känns tomt och osäkert. Det känns alltid bra att ha mobilen som en säkerhet ifall något skulle hända, och dessutom är nu risken stor att man missar att någon försöker få tag på en och så vidare.

Men framförallt påminner denna känsla om mitt förhållande till Treo. Eftersom jag tyvärr de senaste åren haft en tendens att få huvudvärk lätt, och efter att jag märkt att Treo är vad som bäst hjälper mig, vill jag helst alltid ha med mig några stycken. Egentligen är det inte speciellt ofta jag använder dem, men det är som en trygghet att ha dem där ifall huvudvärken skulle slå till. Det är inte så speciellt kraftig värk jag brukar få, men den kan vara väldigt störande, och börjar den vet man i princip att resten av dagen är förstörd och det antagligen inte kommer gå att bli av med värken förrän man går och lägger sig ELLER tar en treo. Värken sätter sig ofta i ögonen och jag brukar bli ljuskänslig. Det hela leder till att man inte kan titta på någon form av skärmar, som TV eller dator, läsa, koncentrera sig speciellt bra, att orken försvinner och att det är betydligt svårare att roa sig. Att Treo faktiskt hjälper känns fortfarande som en stor lättnad och säkerhet. Har man bara med sig lite av dessa tabletter kommer allt att ordna sig och man kommer snart må bra igen och få ny energi. Detta kanske inte är ett helt hälsosamt förhållande till medicinen? Egentligen vill jag hellre förstå och förebygga de underliggande orsakerna till huvudvärken, men det är inte alltid detta lyckas. Därför tar jag helst med lite Treo, och ja - Treo är min soma.

Livet på gatan

2008-01-15T19:16:00.000+01:00

-Somliga tar 20 år av hårt arbete på sig att bli utbrända, medan andra tydligen klarar det på en dag, sa pappa retfullt och menande när jag kom hem igår, helt slut efter att ha börjat med Metrojobbet igen. Det värsta är kylan, för hur mycket man än tar på sig står man ändå där och fryser efter några timmar. Dessutom får jag ont i nacken av att bära på tidningarna och det är faktiskt himla långtråkigt att stå och göra nästan ingenting timme efter timme. Bättre kan det iofs vara om man har någon att prata med och något att prata om, vilket händer ibland. Träffade på min gamla bekant från Nigeria, som delar för Punkt se, vilket iaf lättade upp stämningen lite. Han berättade att han hade en färdig examen och letade andra jobb för fullt, och klagade över den låga chansen att hitta någon tjej, när man arbetade som "paper boy". Han tvivlade på att de skulle finna det speciellt imponerande och skämtade om att han skulle säga att han jobbade med marketing istället och låta bli att gå in på detaljerna om det inte blev nödvändigt, p.g.a. att de frågade (marketing av tidningen...)

Arbetsgivarna har nu kommit upp med en ny idé, som innebär att man ska gå in i butiker och caféer och försöka dela ut därinne. Trevligt med lite omväxling, och skönt att röra på sig, eftersom man då fryser mindre, men man kände sig ändå ganska påträngande och malplacerad i de olika affärerna. Är det verkligen okej att försöka kränga tidningar inne på H&M?? Eller att sticka upp en under nosen på en stackars kaffe lattedrickande cafégäst??

Hur som helst kommer det inte bli lika mkt Metroutdelande för mig framöver, för snart börjar nationalekonomin på uni. Hur det ska gå får man snart se...

Nordiska muséet, samlande och utseende

2008-01-13T15:27:00.000+01:00

Idag var jag på Nordiska muséet för första gången. Var där med Nett och hon skulle vidare på andra ärenden efteråt, så vi beslutade oss för att vara där när de öppnade vid 11. Ganska skönt att komma upp hyfsat tidigt på morgonen och framförallt att komma ut i ljuset! Det var en riktigt klar och vacker dag idag, med strålande solsken och blå himmel, till skillnad från alla de gråa, igenmulna, deprimerande dagarna som vi haft alldeles för många av den här "vintern".

På muséet hade de ett slags antropologiskt (kulturhistoriskt enligt hemsidan) perspektiv på saker och ting och skildrade svenska traditioner, mode, vanor m.m. Vi var där främst för att se samlarutställningarna. Det var alltså privatpersoner som ställt ut sina samlingar av diverse föremål. Det är väldigt vad folk samlar på märkliga grejer :P Fiskeredskap, elefanter, plåtburkar, damhandskar, kinderägg-figurer, restaurangmenyer, citruspressar, ambulansmodeller m.m. m.m. På ett sätt känns det lite läskigt hur folk tillbringar stora delar av sitt liv med att samla på sig meningslösa prylar i tusental. Det är nästan lite maniskt? Å andra sidan kan jag förstå det, då det finns saker jag själv är svag för och inte skulle ha något emot att se i olika utformanden. Och det måste ju vara bra att omge sig av saker man mår bra av.

Vi såg också bl.a. en utställning om hur modet förändrats genom århundradena. Det är ganska sorgligt när man ser hur kvinnan begränsats så mycket av snörliv, korsetter, enorma kjolar, hårt åtsnörade supersmala skor/kängor, blytunga skor med klacken i mitten, stilettklackar. o.s.v. Det var också en nyhet för mig att man fr.o.m. 1600-talet inte gjorde olika skor för vänster- och högerfoten utan istället raka skor som man skulle kunna ha på båda fötterna. Man kan ju tänka sig hur obekvämt detta var. På medeltiden hade man anpassat skorna efter fötterna, men med en modets nyck förändrades detta och trenden höll i sig i flera århundraden! Skor för män blev snabbare återanpassade till fötterna, men skor för kvinnor som var raka kunde köpas i Sverige ända fram till andra världskriget.

Det finns ju de som säger att vill man vara fin, får man lida pin. Detta är något som jag absolut vänder mig emot. Man ska kunna vara fin utan att lida, och kan man inte det, så är det något fel på idealet. Jag tänker inte lida för mitt utseendes skull. Naturligtvis blir det små avvägningar man får göra mellan ultimat bekvämlighet och utseende/representativitet, men dessa värden ska, enligt mig förenas så långt det bara går.

Först!

2008-01-09T14:14:00.000+01:00

Det här med att skaffa blogg är något jag skjutit upp en lång tid... men bästa sättet att få det gjort är nog att ha någonting annat som man borde göra, som man ännu hellre vill undvika, t.ex. plugga ;D

Ergo, här har vi bloggen. Får se om jag kommer på något att fylla den med också...